1 D es Königs Herz ist in der Hand des HERRN wie Wasserbäche, und er neigt es wohin er will.
Kei roto te ngakau o te kingi i te ringa o Ihowa ano he awa rerenga wai; e whakaangahia ana e ia ki nga wahi katoa e pai ai ia.
2 E inen jeglichen dünkt sein Weg recht; aber der HERR wägt die Herzen.
Ko nga ara katoa o te tangata, tika kau ki ona kanohi ake: ko Ihowa ia hei pauna i nga ngakau.
3 W ohl und recht tun ist dem HERRN lieber denn Opfer.
Ko te mahi i te tika, i te whakawa, ki ta Ihowa, pai atu i te patunga tapu.
4 H offärtige Augen und stolzer Mut, die Leuchte der Gottlosen, ist Sünde.
He kanohi whakakake, he ngakau whakapehapeha, a ko te rama hoki o te hunga kino, he hara kau.
5 D ie Anschläge eines Emsigen bringen Überfluß; wer aber allzu rasch ist, dem wird's mangeln.
Ko nga whakaaro o te tangata uaua e ahu anake ana ki te hua o te taonga: ko te hunga takare katoa ia e whawhai kau ana ki te muhore.
6 W er Schätze sammelt mit Lügen, der wird fehlgehen und ist unter denen, die den Tod suchen.
E rite ana ta te arero teka ami i te taonga ki te mamaoa e aia noatia ana; ko te hunga e rapu ana i era e rapu ana i te mate.
7 D er Gottlosen Rauben wird sie erschrecken; denn sie wollten nicht tun, was recht war.
Ma te pahua a te hunga kino e tahi atu ratou; mo ratou kahore e pai ki te whakawa.
8 W er mit Schuld beladen ist, geht krumme Wege; wer aber rein ist, des Werk ist recht.
He ara tino kopikopiko to te tangata e waha ana i te hara: tena ko te tangata ma, he tika tana mahi.
9 E s ist besser wohnen im Winkel auf dem Dach, denn bei einem zänkischen Weibe in einem Haus beisammen.
He pai ke te noho i te kokonga o te tuanui, i te noho tahi me te wahine ngangare i roto i te whare mahorahora.
10 D ie Seele des Gottlosen wünscht Arges und gönnt seinem Nächsten nichts.
Ko ta te wairua o te tangata kino he hiahia ki te kino; e kore ona kanohi e manako ki tona hoa.
11 W enn der Spötter gestraft wird, so werden die Unvernünftigen Weise; und wenn man einen Weisen unterrichtet, so wird er vernünftig.
Ki te whiua te tangata whakahi, ka whai whakaaro te kuware: a, ki te whakaakona te tangata whakaaro nui, ka whiwhi ia ki te matauranga.
12 D er Gerechte hält sich weislich gegen des Gottlosen Haus; aber die Gottlosen denken nur Schaden zu tun.
Ka ata whakaaroa e te tangata tika te whare o te tangata kino; te peheatanga e whakataka ai te hunga kino ki te mate mo ratou.
13 W er seine Ohren verstopft vor dem Schreien des Armen, der wird auch rufen, und nicht erhört werden.
Ko te tangata e puru ana i ona taringa ki te karanga a te rawakore, tera hoki ia e karanga, heoi e kore e whakarangona.
14 E ine heimliche Gabe stillt den Zorn, und ein Geschenk im Schoß den heftigen Grimm.
Ma te mea homai puku ka marie ai te riri, ma te moni whakapati hoki i roto i te uma ka marie ai te aritarita kaha.
15 E s ist dem Gerechten eine Freude, zu tun, was recht ist, aber eine Furcht den Übeltätern.
He mahi koa na te tangata tika te whakawa; mo nga kaimahi ia i te kino, ko te whakangaromanga.
16 E in Mensch, der vom Wege der Klugheit irrt, wird bleiben in der Toten Gemeinde.
Ko te tangata e kotiti ke ana i te huarahi o te mahara, ka noho ia i te whakaminenga o nga tupapaku.
17 W er gern in Freuden lebt, dem wird's mangeln; und wer Wein und Öl liebt, wird nicht reich.
Ko te tangata matenui ki nga ahuareka, ka rawakore: a, ko te tangata e matenui ana ki te waina, ki te hinu, e kore e whai taonga.
18 D er Gottlose muß für den Gerechten gegeben werden und der Verächter für die Frommen.
Hei utu te tangata kino mo te tangata tika; a ka haere mai te tangata kopeka hei whakakapi mo te tangata tu tika.
19 E s ist besser, wohnen im wüsten Lande denn bei einem zänkischen und zornigen Weibe.
He pai ke te noho i te koraha, i te noho tahi me te wahine tohetohe, wahine pukukino.
20 I m Hause des Weisen ist ein lieblicher Schatz und Öl; aber ein Narr verschlemmt es.
Kei te nohoanga o te tangata whakaaro nui te taonga momohanga me te hinu; heoi maumauria ake e te wairangi.
21 W er der Gerechtigkeit und Güte nachjagt, der findet Leben, Gerechtigkeit und Ehre.
Ko te tangata e whai ana i te tika, i te atawhai, ka whiwhi ki te ora, ki te tika, ki te honore.
22 E in Weiser gewinnt die Stadt der Starken und stürzt ihre Macht, darauf sie sich verläßt.
Ka pikitia e te tangata whakaaro nui te pa o nga marohirohi, ka taka hoki i a ia te kaha i whakawhirinaki ai ratou.
23 W er seinen Mund und seine Zunge bewahrt, der bewahrt seine Seele vor Angst.
Ko te tangata e tiaki ana i tona mangai, i tona arero, e tiaki ana i tona wairua kei raru.
24 D er stolz und vermessen ist, heißt ein Spötter, der im Zorn Stolz beweist.
Ko te tangata whakakake, whakapehapeha, ko te tangata whakahi tona ingoa, e mahi ana ia i runga i te whakahirahira o tona whakamanamana.
25 D er Faule stirbt über seinem Wünschen; denn seine Hände wollen nichts tun.
Ka mate te tangata mangere i tona hiahia ano; e kore hoki ona ringa e pai ki te mahi.
26 E r wünscht den ganzen Tag; aber der Gerechte gibt, und versagt nicht.
Tera te hanga he kaiapo tonu a pau noa te ra: ko ta te tangata tika ia he homai, kahore hoki ana kaiponu.
27 D er Gottlosen Opfer ist ein Greuel; denn es wird in Sünden geopfert.
He mea whakarihariha te whakahere a te tangata kino; tera noa ake ina he te whakaaro i kawea mai ai e ia.
28 E in lügenhafter Zeuge wird umkommen; aber wer sich sagen läßt, den läßt man auch allezeit wiederum reden.
Ka mate te kaiwhakaatu teka; na, ko te tangata whakarongo, ka korero, kahore he kaiwhakahe.
29 D er Gottlose fährt mit dem Kopf hindurch; aber wer fromm ist, des Weg wird bestehen.
Ka whakamaro te tangata kino i tona mata: tena ko te tangata tika, ka whakapai i ona ara.
30 E s hilft keine Weisheit, kein Verstand, kein Rat wider den HERRN.
I to Ihowa aroaro kahore he whakaaro nui, kahore he matauranga, kahore he kupu mohio, e tu.
31 R osse werden zum Streittage bereitet; aber der Sieg kommt vom HERRN.
Kua rite noa ake he hoiho mo te ra o te whawhai; kei a Ihowa ia te whakaoranga.